Hej!

Nu skall jag försöka berätta lite om mig själv och varför det blev Frihamras Kennel som är en liten uppfödning av storpudlar i hemmiljö. Det har alltid funnits hundar i min nära omkrets sedan jag var sju år, och min pappa kom hem med en blandis av schäfer och spets.Jag är mor till sex barn, så under de åren hade jag inte hund själv, utan det var mina föräldrar eller min bror som stod för den biten då.

När alla barnen flyttat hemifrån och vi bosatt oss i hus en bit utanför Norrtälje blev det väldigt tomt och min man Göran och jag började prata om att vi skulle skaffa oss en egen hund. Vi var lite skeptiska eftersom två av barnen är allergiska med astma som följd. Göran har också symtom som t ex när han träffar katter så kliar och svider det i ögonen. Det har också visats sig att två av barnbarnen är allergiska. Jag hade hört av bekanta att pudeln var det många allergiker som tålde. Så sagt och gjort vi började leta på valphänvisningen på nätet för storpudlar, hittade en valpkull som skulle födas i maj 1999 och eventuellt skulle kunna ge bruna valpar eftersom Dandy-Lion´s Trick or Treat var pappa till kullen och är brun. Tiden passade oss perfekt med ledighet och semester så att vi skulle kunna ta emot henne på bästa sätt. Det blev inga bruna valpar så för oss blev det en svart tik som fick namnet Aida.

När valparna var 5 veckor åkte vi ner till Vreta Kloster och hälsade på. Göran borrade in ansiktet i pälsen på både valpar och tiken för att se om det kom någon reaktion, den uteblev. När Aida var 11 veckor åkte vi och hämtade hem henne och sen den dagen har vi inte haft några fritidsproblem. Det har varit kurser, utställningar och lydnadstävlingar, vi har träffat många likasinnade människor som har samma hobby. Så nu är det bara hundar, hundar och hundar

När Aida var fyra år, alltså år 2003, bestämde vi oss för att ta en valpkull och det har vi aldrig ångrat, vilken upplevelse! Det blev nio stycken, fem tikar och fyra hannar. Det svåraste var att skiljas från dem när det var så dags. Vi behöll en brun tik som är lika underbar som Aida. Vi har också en väldigt fin kontakt med alla valpköpare, som är jättefina människor. Bättre hem har de ej kunnat få. Vi har valpträffar och vi har åker tillsammans på utställningar och bor på vandrarhem. Vi har verkligen haft roligt på våra resor. Det här året har vi satsat på utställningar men har nosat lite på lydnad, spår och viltspår också.

P.S. Vi har också en dvärgpudeltik som blir fyra år nu i september. Hon var en riktig liten lektant till valparna. Så Aida hade mycket hjälp av henne. D.S.